Heli med sin första älgkalv förra hösten, där hon förtjänstfullt letade upp och drev kalven till pass
Heli på spaning
Heli på sin första fasanjakt som valp, där det fälldes hennes första fasantupp
Vår snällaste, finaste Heli gick genom isen och drunknade i måndags. Jag kunde inte ta mig fram till henne, gick genom isen själv och när räddningstjänsten kom var det för sent. Känslan av total hjälplöshet är obeskrivlig. Likaså den totala tomheten efter henne. Heli hade flyttat till Thomas och Karolina Wallin efter jag bröt knät i maj, jag fick låna tillbaka henne för att starta jaktprov med henne. Vi startade Helis första jaktprov i öppenklass förra fredagen och hon gick till hedrande 2a pris. Jag är så förtvivlad och ledsen för Thomas och Karolinas skull, som förlorade sin lilla hund och för Lisas, min dotters skull, som hade en alldeles speciell relation till Heli. Heli, du fattas oss oerhört!